Veterinärbesöket var dock inte slut för Quintas del med detta besked utan i och med det skulle det tas blodprov och röntgas. Och det kan jag lova att det var ingen lätt match, både jag och Quinta var helt slut efter besöket. I och med att hon är så stark i sina framtassar blir det stört omöjligt att hålla henne still, vilket gjorde att blodet sprutade över hela bordet och när hon skulle röntgas liggandes på rygg med tassarna spretandes åt de fyra väderstrecken och huvudet rakt upp så hade det varit både skönt och praktiskt att vara utrustad som bläckfisken med ett antal armar. Vi överlevde allihop men Quinta var uppenbarligen väldigt tagen, hon la sig tillrätta i bilen och somnade som en stock.
På bifogad länk finns en bra artikel om juvertumör: http://www.blixbo.se/newfiles/juvertum.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar