tisdag 21 augusti 2007

Svenska Akademien

Det finns ju faktiskt en akademie som kanske slår vår Kvinnliga Bokakademi och det är i så fall den Svenska Akademien. Den består ju faktiskt av 18 stolar, dubbelt så många som vi och med en vakant stol, den efter Lars Forsell och vi har också en vakant stol efter Anna Ericsson, visserligen dog hon inte men flyttade rejält från stan. Vi diskuterade en del om vi ska besätta stolen igen och jag tror att vi efter diverse ordväxlingar beslutade att så skulle det bli. Spännande.......

Minst lika spännande är det ju att se vem som utses efter Lars Forsell i den Svenska Akademien, tillkännagivandet väntas redan i oktober. En viss föryngring har skett under 2000-talet, då tre avlidna ledamöter med ett långt liv bakom sig vid tre tillfällen ersatts av "yngre" ledamöter i verksam ålder, dvs mellan 50-63 år, uups....det finns alltså fortfarande hopp - man är inte helt slut vid 50.

Kerstin Ekmans stol kommer fortsatt att vara tom då hon redan 1989 valde att inte delta i protest mot fegheten i samband med Salman Rushdie-affären och sedan 2005 deltar inte Knut Ahland i protest mot att Elfriede Jelinek året innan fick Nobelpriset.

Vill ni veta vilka som sitter i Svenska Akademien gå in på: http://www.svenskaakademien.se/LitiumInformation/site/page.asp?Page=1&IncPage=107&Destination=5

Jag kan bara konstatera att det är svårt med sådan här nutidshistoria, det var inte många namn jag själv gissade rätt; Horace Engdahl, Peter Englund, Pär Westerberg, Torgny Lindgren, Kristina Lugn, Birgitta Trotzig, Ulf Linde och Kerstin Ekman.

söndag 19 augusti 2007

Damernas trådlösa taxi

Läste i DN en artikel om tjejtaxi i Iran. Detta vore väl något vi skulle applicera även här hemma i Sverige.

Det handlar i stort om att ett taxiföretag startas med enbart kvinnliga chaufförer, vilket innebär att man slår två flugor i samma smäll, kvinnor kan färdas genom stan utan att riskera att bli våldtagna av manliga förare samt att hundratals kvinnor kommer ut på arbetsmarknaden.

Jag tycker detta är strålande. Det har ju funnits tjejtaxa i Stockholm i alla fall men den tror jag till och med har tagits bort med tanke på jämställdheten. I Iran är det så att inga passagerare av mankön göre sig besvär i bilar som tillhör damernas trådlösa taxi, undantaget pojkar under tolv år eller i mammas sällskap.

I Iran är marknaden enorm. Det dagliga antalet taxifärder i Teheran beräknas till hundratusentals, och en stor del av resernärerna är kvinnor. Firman i Teheran, som ägs av en man Mohsen Orouji, tillika VD, har hittills anställt 30 kvinniliga förare, men räknar med att inom några veckor kommer de att vara 300. Med tanke på namnet på taxibolaget borde firman ha en kvinna som VD, vilket säkert också kommer att ske inom ett år tror Mohsen, "med tanke på att det mesta här görs redan av kvinnor, de arbetar ju bättre och mer samvetsgrant än män", slut citat.

Jag tror detta är helt applicerbart även hos oss, frågan är bara vem tar initiativet?!

Diagnos PRA

För ungefär ett år sedan fick jag diagnosen PRA på min ögonsten. Tyckte tidigare att hon betedde sig lite märkligt speciellt när det var mörkt gick hon på dörrar och hade ibland svårt med koordineringen. Veterinären konstaterade att hon i stort sett är blind, i alla fall nattblind.
PRA, vilket betyder progressiv retinal atrofi, är en ärftlig ögonsjukdom, vilket innebär att synen försämras gradvis under sjukdomsförloppet till följd av att näthinnan sakta förtvinar, vilket drabbar båda ögonen och leder ofelbart till total blindhet. Detta är en ärftlig sjukdom och anlaget måste komma från båda föräldradjuren för att avkomman ska kunna utveckla sjukdomen.
Detta betydde att både Amanda Sjövild och Paradise Janota, Quintas föräldrar, hade detta anlag. Men på den tiden, det är ju tio år sedan, hade man inte riktig koll på detta och det märkliga är att den inte debuterar förrrän vid 6-7 års ålder och då har man ju oftast redan avlat på hundarna.
Idag kan man redan när valparna föds ta prov på dem och konstatera att de har symptomen och i och med det avelsspärra dem. Så det går ju framåt.

Jag tror i och för sig inte att Quinta lider av detta idag, hundar har ju en märklig förmåga att komma ihåg precis var matskålen står, 10 steg från ingången till köket och så vidare. Vad man som hundägare inte ska göra när man drabbas av detta är att möblera om, då kan det bli bekymmer för hunden.

Vad som vi är förbryllade över är att hon när hon är med i bilen, vilket för övrig är det bästa hon vet, kan se en hund på tio meter och fullständigt skälla ut den. Jag fattar ingenting med tanke på att hon egentligen inte ser så mycket.

Här sitter hon i gröningen och verkar inte lida speciellt av att inte se tillräckligt mycket.
Här följer en länk till Portugisisk Vattenhunds hemsida för den som är intresserad av en i övrigt mycket mysig hundras: